Freycinet Peninsula, vilket stalle!

Vi har haft nagra riktigt fina dagar pa ostkusten av Tasmanien. Vi borjar val dar vi slutade sist, dvs St Helens. Efter en god middag pa kvallen, ett slags trumpetfisk (yellow trumpeter) och givetvis farsk tonfisk sa somnade vi gott. Pa morgonen regnade det nar vi satte oss i bilen for att aka till Bicheno. Det gjorde givetvis att vi fick planera dagen och resan for regn. Ingen blev lessen for detta eftersom vi akte till ett stalle som heter Mount Elephant Pass Pancakes. Detta var enorma pankakor som serverades med glass och gradde. Lova att inte beratta for farmor och mormor att vi at sadana vid tiosnaret pa morgonen och vi stod oss till middagen. Gott. Malte ar val ett lite annorlunda barn, for han ville inte ha varken glass eller pannkaka...

Val framme i Bicheno letade vi boende (blev en stuga pa en camping) innan vi gav Malte lunch, sovde hononm, promenerade lite, internetade lite och sedan nar Malte vaknat akte till Douglas Aspley National Park for en kort hike. Inget markvardigt stalle. Vi akte sedan hem och gjorde middag och sedan fick Malte leka av sig i lekparken pa campingen innan han somnade just fore mamma och pappa kl 9...

Fran Bicheno bar det sedan av med en kort bilresa till Coles Bay som ar basen for att utforska Freycinet Peninsula National Park. Vi akte till turistinfon i nationalparken vid ca 11.30. Nar vi orienterat oss fick vi klart for oss att prognosen for dagen var fint vader, medan morgondagen var regn. Omplanering! Vi bestamde oss snabbt for att vi skulle gora var planerade hike denna dag i stallet. Vi ville givetvis gora den beromda vandringen till Wineglass Bay i bra vader! Pa med hikingklader och packa snabbt lunch till alla. Darefter ivag och hika med Malte pa ryggen som vanligt.

Det var en jobbig promenad: 600 trappor upp till en lookout som man ser Wineglass Bay ifran:

Darefter kanske 400 "naturliga trappor" ned igen. Pa plussidan sa ar det ganska haftigt nar man kommer upp i ett pass mitt emellan tva bergstoppar och ser en sadan vacker utsikt. Efter ca 1.timme och 15 minuter var vi framme vid denna mycket vackra strand. Malte hade somnat pa ryggen pa vagen ned sa han at ocksa lunch med oss. Det var ytterligare en gast, kolla noga i bakgrunden sa ser du en Wallaby...

Givetvis var vi tvungna att bada pa denna strand som ibland anses vara bland varldens vackraste och definitivt ar en av Tasmaniens framsta symboler. Namnet har den enligt uppgift fatt fran sin perfekta form. En badkille i Wineglass Bay:

Hiken tillbaka var nagot tyngre och trapporna kandes fler, bade upp och ned... Efter hiken tillbaka akte vi till den vackra Honeymoon Bay for att svalka oss. aven detta var super:

Vy i Honeymoon bay:

Tanken var att Maria skulle aka pa en kvallskajaktur efter detta. Kanske lyckligtvis blev denna installd pga blast. En ol och middag pa var verandan i solen kandes ej fel efter denna upplevelse. Utsikt over havet och Coles Bay var inte dumt heller. Vi somnade gott allihopa pa kvallen.

Morgonen efter var det dax for Marias kajaktur. Malte och Mattias tog en biltur och badade sedan pa den lokala beachen, dvs Muirs beach. Eftermiddagen agmnades at lite mer sightseeing, Cape Tourville walk, mycket vacker utsikt, samt sedan mer bad - denna gang pa Hamilton beach.

Hemfard till stugan och Mattias tog en joggingtur innan det ater blev middag pa verandan. Allt som allt var detta tva mycket harliga dagar med gott om , beach, bad och naturupplevelser.

Men ingen rast och ingen ro, mot nya aventyr. Det hade blivit dax for Port Arthur. Vi bilade ned och det var ca 25 mil. En ovanligt lang dagstur. Vi har hela tiden forsokt halla ned korningarna for Malte skull. Detta gick dock bra med en skon lunchpaus i Dunally med utsikt over havet och ett gott glas vin till Maria som inte korde. Vi brande vidare till vart superfina boende och sedan direkt till huvudturistattraktionen, Port Arthurs gamla fangelse. Byggnaderna ar fran 18/hundratalets mitt och slut och Austrailiensarna tycker det ar valdigt gammalt. Det som star kvar ar stenruinerna. Det ar dock en faschinerande historia att se och hora om. Vi spenderade ca 4 timmar dar och det var tillrackligt for oss. Vi hann med en 20 minuterskryssning i hamnen och en guidad tur pa 40 min, samt en hel del egna promenader. Port Arthur:

Hem till stugan for att sedan aka vidare till en restaurang vi sett: Mussel Boys. Maria hade bestamt oss att vi skulel ata musslor. Dom om var forvaning nar de inte hade musslor pa menyn. Det visade sig vara en ratt sa faschionabel restaurang med mycket god mat, dock ej musslor. Malte var ocksa lite trott pa sightseeing och gamla byggnader, sa det blev en ratt snabb middag...

Vi akte hem till var stuga och njot av de stora ytorna ( tva sovrum for priset av ett) och den hoga standarden. Var en lodge (http://www.stewartbaylodge.com.au/ tror jag). Malte njot bara av de stora ytorna och att sofforna var latta att klattra i...

Dag tva i Port Arthur regnade det och vi agnade den at en biltur runt Tasman Peninsula och att kika pa de obligatoriska olika vackra platserna: Stenar, grottor, vacker kust, blow hole, mm. Vi kakade en god lokal fish and chips till lunch. Malte gillade den ocksa for han ratade sin egen mat till forman for mammas och pappas... Hem till stugan vid 15/snaret och vi gick ned pa var egen strand (Stewart Bay) som nu nar det slutat regna visade sig vara en verkligt fin strand och Malte sprang av sig rejalt.. I bukten lag ett stort kryssningsfartyg och kikade pa var utsikt.

Malte pa beachen i Stewart Bay:

Nu ar vi i Hobart, den andra dagen av tre och gar runt. Det kanns ratt skont att vara i en riktig stad (200 tusen pers bor i denna Tasmanniens huvudstad). De platser vi besokt har knappt haft en supermarket i bland. Nu sag Maria till sin stora gladje en Starbucks coffee. Just nu anar vi dock att 3 dagar kanske ar lite for mycket for denna stad, men vi kikar om man inte kan ta nagon dagstur med bat nar vi nu lamnat tillbaka bilen. Vi far se. Nu kommer vi inte att skriva pa ett litet tag eftersom vi nu forflyttar oss vidare till Perth. Vi hor av oss nar vi kan!

/3M Lundmark